New Orleans var ett av jazzens tidigaste centrum och det var också där man allra först började kalla musikstilen för just jazz. New Orleans var på den här tiden en stor musikalisk knutpunkt där människor från olika delar av Afrika, Europa och Latinamerika alla fanns med och var en del av det musikaliska utbudet.

I de kolonier som var brittiska och protestantiska sågs afrikansk musik som hednisk och den bekämpades därför under kolonialtiden. Det var skillnad i kolonier som var franska och spanska, där slavarna kunde vara mer fria att uttrycka sig kulturellt. Louisiana hade varit en spansk och fransk koloni innan statsbildningen, så i början av 1800-talet var det kulturellt relativt fritt för svarta att utveckla olika uttryckssätt. Ända fram på 1830-talet hölls det till exempel afrikanska musikfester i New Orleans, som även nyfikna vita besökte och uppskattade. New Orleans hade dessutom den största fria svarta befolkningen i Nordamerika. Många bland de fria svarta använde europeiska instrument och spelade både europeisk musik och musik från sina egna kulturer.

Buddy Bolden

Buddy Bolden var en nyckelfigur i utvecklandet av jazzen. Han var trumpetare och spelade bland annat blues med sitt band. Han var den första som arrangerade bluesen för orkester. Tidigare hade den sjungits av en sångare som kompade sig själv, eller spelats på munspel. Bolden och hans band improviserade och varierade de melodier som arrangerats för orkestern och skapade en helt egen stil, som skapade sensation och väldigt snart började imiteras av andra.

Den nya stilen skilde sig från ragtime. Ragtime var också en musikstil med mycket improvisation, men med jazzen blev improvisationerna friare rytmiskt. Mycket i den tidiga jazzen hämtades från bluesen, till exempel blå toner och att instrumenten användes för att skapa ljudhärmande effekter.

Utvecklingen efter Bolden

Några av de som utvecklade Boldens stil var Freddie Keppard, Joe “King” Oliver och Kid Ory. Med sina orkestrar var de med och skapade det som idag kallas för jazz. Den nya musikstilen tilltalade inte bara svarta, utan också vita uppskattade den. Särskilt var det barn till arbetarklassens immigranter som gillade den. Det fanns också tidigt blandade orkestrar, även om det förbjöds på grund av rassegregering. En vit musiker som var med och utvecklade jazzen var Papa Jack Laine, som hade många av de tidiga jazzmusikerna i sin orkester.